Stress och oro – kan generna spela en roll?
- karinbodenihre
- för 1 dag sedan
- 3 min läsning
Vissa verkar tåla stress, sömnbrist och sämre mat relativt bra, medan andra snabbt utvecklar symtom. En del av förklaringen kan finnas i våra gener.
De senaste åren har jag blivit allt mer intresserad av epigenetik och hur våra gener samspelar med vår livsstil. Anledningen är enkel – jag ser det dagligen i mitt arbete.När jag träffar tonåringar och vuxna klienter slås jag ofta av hur olika vi reagerar på samma belastningar. Vissa verkar tåla stress, sömnbrist och perioder med sämre mat relativt bra, medan andra snabbt utvecklar symtom som oro, hjärndimma, koncentrationssvårigheter, magbesvär eller hormonella obalanser.Det fick mig att börja fundera på vad som egentligen ligger bakom dessa skillnader. Livsstilen spelar naturligtvis en avgörande roll, men ibland kan våra genetiska förutsättningar bidra till att vissa av oss är mer sårbara än andra.Två av de gener jag ofta tittar på i gentester är COMT och MTHFR.
COMT – genen som påverkar stress och fokus
COMT-genen styr produktionen av ett enzym som hjälper kroppen att bryta ner dopamin, stresshormoner och vissa former av östrogen.
Personer med en långsammare COMT-aktivitet har ofta lättare att behålla fokus och koncentration. Samtidigt kan de vara mer känsliga för stress eftersom stressrelaterade signalämnen stannar kvar längre i kroppen. Det kan göra att vissa lättare utvecklar oro eller känner sig mentalt "påslagna" även när den stressande situationen har passerat.
Detta är också något jag ofta ser i mina gentester. Många av de personer som har en långsammare COMT-aktivitet beskriver att de alltid varit lite mer stresskänsliga eller haft svårare att varva ner än andra.
För personer med en långsammare COMT blir magnesium ofta extra viktigt eftersom det bidrar till nervsystemets balans och kroppens stresshantering.Personer med snabbare COMT-aktivitet kan istället uppleva större rastlöshet och ibland svårare att bibehålla fokus och motivation.
MTHFR – genen som påverkar signalsubstanser och hormo
MTHFR – genen som påverkar signalsubstanser och hormonbalans
MTHFR-genen styr produktionen av ett enzym som är centralt för kroppens metylering – en process som bland annat påverkar hormonbalans, avgiftning och produktionen av signalsubstanser.Genen påverkar kroppens förmåga att omvandla folat (vitamin B9) till dess aktiva form, vilket behövs för bildandet av bland annat serotonin, dopamin och melatonin.Variationer i MTHFR är vanliga och uppskattningsvis 40–60 % av befolkningen har någon form av variant som kan påverka enzymets aktivitet i varierande grad. Hos vissa kan detta innebära ett ökat behov av näringsämnen som niacin (vitamin B3), folat (vitamin B9) och vitamin B12, vilka alla spelar viktiga roller i kroppens metyleringsprocesser.
Generna är inte hela förklaringen
Det viktigaste att komma ihåg är att våra gener inte bestämmer hur vi kommer att må. De ger oss vissa biologiska förutsättningar, men kost, sömn, stresshantering och andra livsstilsfaktorer har ofta ännu större betydelse.Det är därför jag använder gentester som ett verktyg för ökad förståelse snarare än för att förutsäga sjukdom. När vi förstår våra individuella förutsättningar kan vi också göra mer träffsäkra val kring kost, näringsämnen, återhämtning och livsstil.Generna ger oss förutsättningarna – men det är våra dagliga val som i stor utsträckning avgör hur de kommer till uttryck.
Vill du ha hjälp?
Om du eller din tonåring kämpar med symtom som trötthet, akne, PMS, magbesvär, oro, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter eller andra återkommande hälsobesvär, kan ett gentest vara en värdefull del av en mer omfattande hälsoutredning. Genom att förstå kroppens individuella förutsättningar kan det bli lättare att hitta rätt strategier kring kost, näring, återhämtning och livsstil.
Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer om hur genetisk testning kan bidra till en ökad förståelse för din eller ditt barns hälsa.
Referens:
1) COMT polymorphisms and anxiety-related personality traits."Neuropsychopharmacology, 30(11), 2092–2102. Stein MB, Fallin MD, Schork NJ, Gelernter J. (2005). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15956988/
2) Catechol-O-methyltran
sferase, cognition, and psychosis: Val 158Met and beyond.
Tunbridge EM, Harrison PJ, Weinberger DR. (2006)
Biological Psychiatry. 2006;60(2):141–151.
3) Gilbody S, Lewis S, Lightfoot T. (2007)
Methylenetetrahydrofolate reductase (MTHFR) genetic polymorphisms and psychiatric disorders: a HuGE review.
American Journal of Epidemiology. 2007;165(1):1–13.
Kommentarer